| Tillbaka till förstasidan | Skriv ut | Tipsa en kollega | Prenumerera! |
Ökad skuldsättning bland lantbrukarnaMjölkbönderna tjänar mindre, men lammuppfödningen går bra och intresset för vindkraft växer. Samtidigt har skuldsättningen ökat bland Sveriges Lantbrukare. Det framgår av den årliga undersökningen Lantbruksbarometern, som utförs av Sifo på uppdrag av Swedbank, LRF Konsult och Lantbrukarnas riksförbund.
Årets Lantbruksbarometer visar en mörkare bild än förra årets. Lönsamhetsförsämringarna gäller främst landets mjölkbönder och växtodlingsföretag. Geografiskt är det särskilt i de norra delarna av Sverige som lantbrukarna är pessimistiska när det gäller lönsamhetsutvecklingen.
– Dels har produktionskostnaderna ökat, dels har mjölkpriserna sjunkit. Det är viktigt att vi noga följer lönsamhetsutvecklingen på mjölksidan under 2009, säger Hans Wennberg, chef för Skog och Lantbruk på Swedbank. Men bilden är inte alltigenom dyster. Förra årets problemproduktion, grisar, har sett ett lyft och hämtat upp en stor del av förra årets vikande lönsamhet. Likaså är de lantbrukare som föder upp lamm mer optimistiska än tidigare om lönsamheten. Investeringar i vindkraftverk har gett god avkastning och inför kommande turistsäsong ser det ut som om allt fler kommer att tillbringa semestern i Sverige – satsningar som kan ge goda inkomster till ”Bo på Lantgård” och andra binäringar. Allt fler lantbrukare är också intresserade av närproducerat och här är det positivt med konsumenternas ökade intresse för god livsmedelskvalitet. Ökad skuldsättning Det finns klara skillnader mellan större jordbruk och mindre och mellan olika län. Störst förväntningar på god lönsamhet har lantbrukare med stora gårdar liksom lantbrukare i Västra Götaland. På Gotland vill nästan en tredjedel av lantbrukarna investera i nya byggnader – djurstallar och ekonomibyggnader – medan motsvarande siffra för Uppsala län bara är tre procent. Under förra året tog lantbrukarna mer lån - skuldökningen var drygt elva procent, vilket var rekord. Hälften av lantbrukarna som lånat pengar uppger att lånen användes till nya maskiner, och nästan 20 procent till att köpa mark. Priserna på åkermark har stigit med 20 procent. – Kapital för investeringar behövs även framöver, och där är det positivt med de låga räntorna, säger Hans Wennberg. Och bondekåren är generellt sett mycket solid, i genomsnitt ligger andelen eget kapital på mellan 70 och 80 procent. Samtidigt är skillnaden mycket stor mellan företagen. Man måste bedöma varje lantbruk för sig och de som nyligen tagit stora lån, tillexempel för att bygga ut stallar för mjölkkor, kan få problem lönsamhetsmässigt. Trendigt att vara bonde Som olika tv-produktioner under senare tid har visat är det trendigt att vara bonde. Nästan alla – 97 procent – trivs med livet som lantbrukare och 86 procent är stolta över att vara bonde. Alla undersökningar genom åren har visat goda resultat på den här punkten. Hoppingivande inför framtiden är att nästan alla (92 procent) av lantbrukarna under 30 år gärna rekommenderar yrket till personer yngre än dem själva. Hans Wennberg summerar: – Att det svänger och blir allt tvärare kast inom lantbruket, gör att vi måste ha is i magen. Lantbruket idag är mer beroende av världsmarknaden än tidigare, i takt med att olika prisregleringar som exportstöd och införselavgift avskaffats. Under tidigare år har vi sett kraftiga svängningar när det gäller grisproduktionen, nu kommer motsvarande fluktuationer för andra produktionsgrenar. Den nya situationen ställer högre krav både på lantbrukarna och banken. Men mat behöver vi alltid och branschen är en positiv näringsgren. |
|