NYHETER OCH TIPS FÖR FÖRETAG - NR 8 - 2008
Tillbaka till förstasidan Skriv ut Tipsa en kollega Prenumerera!

Enligt Carina Arnesson sparar mjölkroboten mycket tid och möda. En riktigt bra mjölkko som nyss kalvat kan mjölka 42 kg per dygn. Snittkon mjölkar 24 kg per dygn.
FOTO: ANNA WALLIN
Ulricehamns Sparbank

Krav-gården med kommunens första mjölkrobot

När man tänker på en mjölkgård, ser man kanske framför sig bilden av hårt manuellt arbete. I dag behöver det inte vara på det sättet. I många år har man haft hjälp med mjölkning av maskiner. Men nu har utvecklingen gått steget längre.
För ett halvår sedan gjorde familjen Lars, Carina och Christian Arnesson slag i saken och köpte en mjölkrobot. Investeringen uppgick till omkring 3 miljoner kronor, varav priset på själva roboten var 1,3 miljoner. Sonen Christian, var den som drev frågan hårdast, men samtliga känner att det var ett riktigt beslut.

– Vi ville investera i vår hälsa, berättar Lars. Det bästa med roboten är att den avlastar kroppen.

Carina håller med om att det är skönt att slippa mjölka manuellt.

Mjölkroboten ger korna en annan dygnsrytm

När korna vill bli mjölkade, går de till robotens portar. Här sitter sensorer som känner av kons halsband. Varje ko har ett band runt halsen med ett chip där det finns registrerat fakta om kon, bland annat hur ofta hon är tillåten att mjölkas. Just nu producerar korna i stort sett lika mycket mjölk som de gjorde innan de började arbeta med roboten, men målet är att mjölkproduktionen ska öka med 10 procent.

– När man mjölkar in nya kvigor är det också viktigt att se till att de inte lär sig några dumheter, berättar Carina. Kor har nämligen väldigt bra minne. Om de har hittat en väg ut så kan det bli svårt att få dem att inte smita framöver.

Ekologiskt jordbruk för miljöns skull

1994 gick Arnessons helt och hållet över från traditionellt till Krav-certifierat jordbruk. Anledningen till att man bytte hade mer att göra med ideologiska värderingar än med ekonomi. Men i dag har efterfrågan på Krav-produkter ökat rejält och valet att vara ekologisk har visat sig vara helt rätt ur båda aspekterna.

– Vi slipper använda besprutningsmedel och det är en klar fördel. Vi blev rädda för de långtgående verkningarna både för samhället och vad det kunde innebära för oss som arbetade med kemikalierna dagligen, säger Carina.

Mer än bara mjölkning

Att driva ett lantbruksföretag i dag innebär så mycket mer än bara just själva skötseln av djuren. Precis som alla andra företag krävs kontakter med leverantörer, kunder och andra intressenter. Arnessons levererar till Arla och Scan som har hårda regler för sina Krav-gårdar. För att vara så effektiva som möjligt och för att minska på maskinkostnaderna köper Arnessons in vissa tjänster, exempelvis sådd och gödselutkörning. Den del av fodret som köps in måste också vara Krav-märkt för att slutprodukten ska få kallas ekologisk.

Carina och Lars startade företaget 1982 och de har varit kunder i banken sedan dess. De har haft Klas Holgerson som sin bankkontakt hela tiden och de tycker att det har fungerat väldigt bra.


Länkpil Gå till www.ulricehamnssparbank.se

Fakta Krav-lantbruk

  • Får inte använda besprutningsmedel eller konstgödsel
  • Måste köpa in foder som är Krav-märkt
  • Det finns speciella regler om hur kalvarna ska tas om hand
  • Djuren ska gå utomhus och beta under en viss del av året
 


Att ställa om från traditionellt till ekologiskt jordbruk var ett beslut som kändes självklart på Gunnarp. Från vänster: Carina Arnesson, Emma Rylander, Christian Arnesson och Lars Arnesson.
Fakta Gunnarp
Gårdens storlek: 120 ha skog, 40 ha åker, 15 ha bete
Nyttjad markareal (inkl arrende): 100 ha åkermark, 50 ha betesmark
Antal mjölkkor: 70
Antal kalvar rekrytering: 70
Producerad mjölk/år: 600 000 kg
Omsättning/år: 2,5 miljoner kronor
Antal anställda: 3,3 heltidsanställda + köper in externa tjänster
 

Du vet väl att du kan prenumerera kostnadsfritt på Bättre Affärer!
ANGE DIN E-POSTADRESS NEDAN
Publicerad 2008-10-14